Midsommar tankar

Nollan har varit mera medveten om Midsommaren det här året än hon varit på länge. Orsaken till detta är att hon, efter ett besök till sitt moderland i maj beslöt sig för att bli "Facebookare" och börja följa valda delar av vänner och bekantas liv i Finland via cybervärlden. Det här har till stora delar varit en positiv erfarenhet och ett trevligt tillägg i vardagen. Givetvis framkallar en sådan aktivitet, efter ett drygt decenniums avsaknad, minnen av olika sorter.

Nollan har alltid njutit av fulla drag av den Finländska sommarnaturen och därför, under åren hon tillbringade i Finland, så var veckan som leddde upp till Midsommaren alltid en fantastisk positiv stress tillvaro. Naturen förberedde sig för att vara som allra bäst ,med blommor och blad i alla färger. Till och med världsalltet insåg i tiden hur vacker midsommarnaturen var i Finland och gav oss ljus dygnet runt så vi riktigt kunde beskåda skönheten. I de flesta hem förbereddes också Midsommaren med en frenesi av sällan skådat slag. Vi ville alla vara redo att bjuda in sommaren. Nollan påminns via Facebook-bekantas förberedelser om dessa bilder med värme och glädje och ett visst vemod, nu då hon bor i ett land där ingen vet om att det finns något som kallas Midsommar.

Samtididigt så dyker också andra minnen upp, vilka påminner Nollan om varför, i hennes fall, allt blev så mycket bättre sedan hon flyttade bort från sitt moderland.
Nollan var alltid en "inte riktigt höra till någonstans" människa i hemknutarna. Det är ett konstaterande helt utan vemod. Det bara var så och det har Nollan accepterat för länge sedan. Hade hon block, penna och kamera med sig så kunde hon möjligen delta i evenemang av olika slag, för då var det jobb. Utan dessa attribut så kände hon sig bortkommen och felplacerad. Hör man till skaran "inte riktigt höra till någonstans" människor, så är Midsommaren en av de högtider då ensamheten kan krypa obehagligt nära. Det blir skrämmande då allt är stängt och allt är ödsligt och övergivet. Nollan har bilder av Jakobstad och Vasa i färskt minne inom sig, där hon inte skulle förvånas om Clint Eastwood skulle komma inridande på en sliten kuse, tuggande på ett avrivet grässtrå, bara accompanjerad av tonerna på en enkel munharpa.

Den avlägsna typiska sommarmusiken från CD spelare och radioapparater som förs med vinden över vattnet från olika sommarstugor kan för sådana som Nollan då också bli mera jobbig än festlig.

Nollan är glad över alla de här minnena som ramlat in från erfarenheternas bibliotek tack vare Facebook. De har fått henne att inse att vissa minnen är så roliga att ha. Andra har varit väldigt lärorika och Nollan kan bara konstatera att det är bra att livet oftast utvecklas som det skall, ifall man inte håller för hårt i ratten, utan låter ödets kompass styra det mesta.

Njut av den finländska högsommaren!
Nollan